… finns numera på vår engelska blogg, Live fully today. De senaste dagarna har vi bland annat bloggat om vikten av att vila och ta igen sig, om kärleken vi alla har i oss och omkring oss alltid. Vi har också lagt ut en hel del bilder från vår resa ner till södra Frankrike och de första dagarna här.
Jordgubbe plockad 7 november 2014
I förra veckan intervjuades Anders och jag för en artikel i Skånska Dagbladet. Idag är det dags för mååånga människor att läsa om oss och vår historia. (Klicka på texten för att komma till artikeln). Spännande, lite ömtåligt och inspirerande känns det nu. Som alltid när jag berättar något som är sant och äkta så känns det gott, skönt och aningens känsligt eller ömtåligt. Det är sårbarhet som öppnas upp när vi vågar vara oss själva hela vägen ut, och ibland finns en rädsla i mig kring att vara sårbar. Eller, att vara sårbar är ju helt enkelt att vara ömtålig på vissa plan.
Nåväl, det var oerhört härligt och givande att få berätta såhär, och i förra veckan skrev jag lite på vår gemensamma blogg om hur det kändes att sitta i den där intervjusituationen jag så många gånger varit i – på ”andra sidan”, alltså i min roll som journalist.
Nu var det plötsligt något helt annat! Och det här är ju precis vad jag bett om så länge – nya upplevelser, att få vidga mina vyer, lära mig nytt och se, känna och vara ännu mer i stunden. Så, jag kan ju säga det till dig som ännu inte riktigt känner dig hörd i dina önskningar – var noga med vad du önskar! Det kan bli tuffa tider emellanåt 😉
‘What do you love?’
– Light.
‘What do you love?’
– Light.
‘What do you love?’
– Life.
Frågan ställs gång på gång av min övninvspartner på en workshop. Korta, enkla svar utan huvudets inkoppling, bara rent spontant svarar jag. Och svaren förvånar.
‘What is in the way of your love?’
Igen, svar som dunkar mig med storhet som att få en järnplåt i ansiktet. Ingenting. Jag är tyst, det kommer ingenting. Alltså, ingenting.
Min partner ställer frågan igen, neutralt och nyfiket, öppen för vad som ska komma.
‘What is in the way of your love?’
-Void.
‘What is in the way of your love?’
– Space.
Det som jag plötsligt såg, kände, hörde både förvånade och överraskade. Jag har inga hinder för min kärlek – både den jag får och ger kan flöda fritt, välkommen in och ut. Det är helt öppet. I alla fall i stunden. Det är helt tomt. Inga rädslor, tankar, historier eller teorier. Bara öppet.
Storhet. Och efter workshopen har jag ont i magen, mår nästan illa – det är som att jag rent fysiskt har ett hål i magen. Det är obekvämt och ändå är jag lugn. Tillåter mig vila, tillit, vara kvar i mitt eget och våga känna, våga se. Vartefter så ”vandrar” tomhetshålet uppåt i bröstet, sakta. Och hålet minskar, tonas långsamt ut när jag vågar vara i stunden, i kroppen och acceptera att det just nu är såhär. Min upplevelse är att hålet, tomheten i kroppen, fysiskt symboliserar den tomhet eller öppenhet jag nyligen upplevt i sinnet kring vad som står i vägen för min kärlek.
Wow. Tack. Äntligen på nåt vis. Det är vad det är och ordet för dagen är expansion. Expansion, jag välkomnar dig. Välkomnar det som kommer och det som går. Välkomnar.
Snabb i tolkningen av andras miner
Sprang på en bekant på Malmö C denna morgon, vi går genom stationsbyggnaden och pratar, jag skrattar till ganska högt och möts av en blick från en kvinna som vänder sig om.
Min spontana reaktion är att jag lite surt ber om ursäkt högt, liksom för att markera att jag såg den där blicken som jag tolkade som sur.
Vad som verkligen förvånade mig var hennes respons:
– Nej, nej, jag blev bara förvånad, det lät så härligt! Det är så ovanligt att folk skrattar sådär, de flesta är så sura.
Vi går vidare, småpratar och skrattar alla tre. Jag konstaterar att livet är för kort för att gå runt och sura, att det är härligt att skratta. Hon håller med.
Malmö C en ovanlig torsdag
Visst var jag snabb i mitt dömande av situationen och av hennes min. Visst bedömde jag det hela på autopilot och blev lite förnärmad och reagerade med taggarna utåt då jag upplevde att jag fick kritik för att jag skrattade högt när de flesta runt omkring går runt och icke-skrattar. Visst är det härligt när autopiloten får sig en käftsmäll ibland! (i mitt fall ganska ofta!)
Läste David Anderssons blogginlägg imorse och gillar det han skriver om liknelsen mellan hur frustrerad hans katt blev av att jaga en laserprick den aldrig lyckades fånga och människors frustration och olycka över att inte nå mål.
Vi jagar någonting som inte finns. Visst kan vi sätta igång med projekt som vi är inspirerade av att göra. Men när vi tillskriver kvaliteter såsom lycka, välmående eller självkänsla av att uppnå ett mål så lurar vi oss själva. På samma sätt som att laserpricken inte kommer ta en fysisk form för Lo att fånga i sina tassar kan vi jaga ihjäl oss efter ett välmående som inte finns i den yttre världen.
Här kan du läsa hela inlägget på Davids blogg.
David och jag pratades vid första gången i februari i år, och har därefter träffats irl i Stockholm en gång. Hans sköna, lugna funderingar och lyssnande är superhäftigt att vara ikring och jag gillar hans approach till livet. Det är som en spännande upptäcktsresa på något vis.
I måndags la han ut en video om rasism och separation som väcker intressanta tankar och vidgar min vilja att visa hjärta istället för oro och rädsla i världen.
Har tidigare i sommar lovat att utvärdera eller berätta lite mer efter att ha testat två för mig nya produkter. Dels menskoppen som jag skrev om i mitt inlägg om mens i slutet på maj.
Dels det ”ekologiska” eller i alla fall giftfria nagellacket.
Vi börjar med det roligaste. Menskoppen.
Bild: morotsliv.com
Köpte en liten lila Fleurcup från menskoppen.se. Den är tillverkad i medicinskt silikon (visste inte ens att det fanns ett material som heter så!) och den har funkat bra för mig de månader jag haft den. Lite nya handgrepp och en viss invänjningstid men nu funkar det väldigt bra. Jag har använt den vid alltifrån bad och simning, cykling, löpning och när jag rört mig på andra vis. (även när jag suttit still, men det är inte samma utmaning).
Eftersom någon undrat hur det funkar så kan jag kort förklara såhär: menskoppen förs in med ett speciellt handgrepp, sitter inte lika långt in som en tampong. Själva koppen samlar upp blodet och sedan tar man ut den efter ett antal timmar, tömmer, sköljer av och för in igen.
När jag mailade lite fram och tillbaka med menskoppen.se blev jag oerhört väl bemött. De svarar på frågor, erbjuder hjälp att välja storlek utifrån personliga frågor och vill verkligen att det ska funka för varje individ.
Jag har valt att ha binda på natten, kanske jag övergår till att enbart använda koppen så småningom. Det här känns så mycket fräschare än exempelvis tampong och är renare och luktar mindre än bindor. Så, vill du ha fler röda detaljer får du maila mig 🙂
Nu till det mindre sexiga men minst lika färgglada ämnet nagellack.
Testade i början av sommaren ett giftfritt nagellack från Une som jag köpt på Åhléns tillsammans med ett matchande läppglans. Vanliga nagellack klarar jag inte att använda längre, mina naglar totalförstörs och det tog ungefär ett halvår att få tillbaka lite styrka och hållbarhet i dem efter senaste försöket.
Så det var kul att detta skiljer sig från de traditionella och helt enkelt tycks snällare mot naglarna.
Och i sommar köpte jag ytterligare ett, ett fint rosa från tyska Benecos. Det matchar till och med mina rosa byxor!
Också detta har funkat fint att ha på mina känsliga naglar, och båda lacken sitter relativt bra. Med två brukar de sitta snyggt ca 5-7 dagar, lite beroende på hur försiktig jag är med vatten, trädgårdsjobb osv.
Äntligen är vi ”redo” att lansera vår nya gemensamma blogg, där både jag och Anders kommer att skriva om den resa vi gör i livet. Om att bestämma sig, känna inspirationen komma, följa visionen och drömmen, satsa stort och verkligen våga designa om sitt liv efter det som känns äkta och sant.
På resa genom livet
Vår resa mot framtiden, mot och i Spanien, kommer vi att dela med oss av. Vi skriver på engelska då vi tror att många fler än bara svensktalande personer vill låta sig inspireras och fånga upp ett och annat tips, kanske få sig ett gott skratt då och då, våga gå sin egen väg och slippa känna sig helt ensam.
Dela gärna länken med andra du tror är intresserade eller som vill följa en vardagsberättelse med ett stundtals djupare innehåll.
Så kika gärna in, vi har lagt ut några inlägg redan tidigare och nu är första gången vi delar med oss av länken till fler än bara varandra. Några kommentarer, synpunkter, idéer eller önskemål? Skriv gärna på bloggen eller maila/skicka ett meddelande.
Vi ses online! // Wivan
Duschat på verandan och borstar tänderna i köket
Vi har påbörjat en badrumsrenovering och det innebär lite ändringar i rutinerna…
Som att jag ikväll tog en dusch ute på verandan i mörkret. En av mitt livs skönaste tvättstunder. Mörkret, stjärnorna, varmt vatten på huden, lite kyla i luften. Lekfullheten, känslan av busighet att stå ute med en hink och skopa, glädjen i att känna sig fräsch.
Här är kaklet från badrummet
Det är intressant att det väldigt ofta är de enkla stunderna som gör starkast intryck.
Och jag fnissar lite åt paradoxen i alla ice buckets som hälls över människor för att stödja ALS-forskningen. Själv är jag oerhört tacksam över en hink med varmt vatten!
Visdom på en tepåse
Hörrni, kära bloglovers,
Det är så härligt att läsa era mail och hälsningar både on- och offline om livet, upptäckarlusten, nya insikter och spännande livsresor och projekt. Jag uppskattar att ni delar delar av livet med mig och det är kul, givande, utvecklande och väldigt ärofyllt att få ta del av era berättelser.
Nu kommer ett erbjudande som jag hoppas att ni alla ska gilla. Som ett steg i att lätta lite på lasten inför vår flytt till Spanien säljer jag ut det sista av lagret jag har här hemma. Alltifrån kläder till hudkräm finns att fynda!
Ett gäng superfina t-shirts i härlig ekologisk bambu letar efter sina bärare. Priset av 150:-/styck + frakt. Fina att ha till jeans, kjol, under en kavaj eller att träna i.
Herrmodellen är vit
Bambu är naturligt antibakteriellt, mjukt och skönt mot kroppen. Tryckfärgen är giftfri och tröjorna är snälla både mot människor och miljö.
Dammodellen är grön
Hör av dig på telefon, sms eller maila till info[@]greenboost.se för att beställa din tröja. 150:-/styck + frakt. Du får en faktura som du har 10 dagar på dig att betala.
Först till kvarn!
Stor grön bambukram! // Wivan
Tidigare har de här populära tröjorna kostat 395:-/styck och som läsare av min blogg fick ni förra sommaren köpa dem för 350:-/styck.
Lövtunnel
Tänk om livet är enklare än jag tror.
Att jag är kärlek.
Att jag är fri att vara vem jag vill.
Att jag har skapat den världen som omger mig.
Att jag går omkring i frukterna av mitt eget skapande.
Tänk om det är sant att det inte finns något att ångra, inget att frukta, inget att oroa sig över.
Tänk om jag är och får precis det jag vill.
Tänk om den yttre verkligheten bara är en spegling av den inre.
Tänk om livet är ett mirakel.Det är meditationen för dagen, kanske veckan, kanske livet.
Jag är ett mirakel. Du med.
– Charlotte Rudenstam –
Texten inspirerar och väcker något i mig. Något som svarar upp. Tack Charlotte för att du delar dina insikter, tankar och funderingar med världen. Det berikar.
Wivan-Kristina Sandberg 