Tag Archives: Kärlek

Tomt, vacuum, äkthet

7 Okt

‘What do you love?’

– Light.

‘What do you love?’

– Light.

‘What do you love?’

– Life.

Frågan ställs gång på gång av min övninvspartner på en workshop. Korta, enkla svar utan huvudets inkoppling, bara rent spontant svarar jag. Och svaren förvånar.

‘What is in the way of your love?’

Igen, svar som dunkar mig med storhet som att få en järnplåt i ansiktet. Ingenting. Jag är tyst, det kommer ingenting. Alltså, ingenting.
Min partner ställer frågan igen, neutralt och nyfiket, öppen för vad som ska komma.

‘What is in the way of your love?’

-Void.

‘What is in the way of your love?’

– Space.

Det som jag plötsligt såg, kände, hörde både förvånade och överraskade. Jag har inga hinder för min kärlek – både den jag får och ger kan flöda fritt, välkommen in och ut. Det är helt öppet. I alla fall i stunden. Det är helt tomt. Inga rädslor, tankar, historier eller teorier. Bara öppet.

Storhet. Och efter workshopen har jag ont i magen, mår nästan illa – det är som att jag rent fysiskt har ett hål i magen. Det är obekvämt och ändå är jag lugn. Tillåter mig vila, tillit, vara kvar i mitt eget och våga känna, våga se. Vartefter så ”vandrar” tomhetshålet uppåt i bröstet, sakta. Och hålet minskar, tonas långsamt ut när jag vågar vara i stunden, i kroppen och acceptera att det just nu är såhär. Min upplevelse är att hålet, tomheten i kroppen, fysiskt symboliserar den tomhet eller öppenhet jag nyligen upplevt i sinnet kring vad som står i vägen för min kärlek.

Wow. Tack. Äntligen på nåt vis. Det är vad det är och ordet för dagen är expansion. Expansion, jag välkomnar dig. Välkomnar det som kommer och det som går. Välkomnar.

Levla upp

19 Aug
Bild från mariopartylegacy.com

Bild från mariopartylegacy.com

 

Inom spelvärlden pratar man ofta om att man levlar upp, alltså når en ny nivå i spelet. Efter att ha klarat vissa utmaningar, uppgifter eller fighter så är man redo för nästa nivå. Når nästa level, vilket på svenska såklart blir ‘levla upp’.

Så känns mitt liv just nu, att jag har levlat upp. Tidigare har jag tänkt, trott och sagt att jag nått nya nivåer, vilket jag också har. Men nu har jag levlat upp flera steg på ett bräde under de senaste veckorna. Så upplever jag det och är så himla nyfiken på vad det kommer att innebära. Just nu är det en härlig känsla, en tryggare förståelse om saker och mod eller öppenhet som jag aldrig känt förr.

De ganska tysta semesterveckorna ihop med Anders och närmsta familjen gjorde sitt till, en stillsam och ‘tyst’ sommar som helhet har gjort sitt till (jag har haft ganska lite input från omvärlden) och The Joyride i förra veckan har definitivt gjort sitt.

 

Alexander och Charlotte Rudenstam på avslutningen av The Joyride

Alexander och Charlotte Rudenstam på avslutningen av The Joyride

 

Det har tagit mig flera dagar att få ett språk kring detta eller sätta ord på det och mina upplevelser smälter jag fortfarande bitar av. Den här sommaren och Joyriden har satt avtryck på djupet.

Mina nya nivåer har också gjort stora avtryck i min och Anders relation då vi pratat mycket om hur vi vill ha det, vad som är våra önskemål, att leka lite mer i vad vi vill upptäcka tillsammans och vikten av att vårda vår närhet. Det är lätt att det blir slentrian i ett förhållande, att vardagen och sysslor tar överhand framför de goda samtalen, nära stunderna och upptäckarlustan för livet tillsammans.

Själv har jag sannerligen varit expert på att skapa saker att göra, och fixa, ta tag i för att nästan slippa de djupare konversationerna eller möta mina rädslor kring närhet och våga gå på djupet. Att rensa upp disken och tömma tvättmaskinen kan ibland kännas ”livsviktigt” i förhållande till rädslan att möta sina rädslor eller djupa mörker.

Bild från godisheart.blogspot.com

Bild från godisheart.blogspot.com

 

Det kräver en del av oss som personer för att kunna möta andras djup och mörker, att våga stå fast och stilla, lyssna, höra vad den andra säger och inte bara förutsätta eller spela upp den inre filmen av vad ett samtal brukar innebära och därmed direkt gå i försvar eller upprepa någon gammal klyscha utan verkligen vara med.

Känner du igen dig? Det vet jag att vi är många som gör. För vad är mer utmanande eller läskigt än att blotta vårt inre för varandra?

Att under trygga omständigheter, i en grupp av människor som vill väl, få utmana sina rädslor, blotta sig, prata om det som är äkta, öva på att säga ja och nej, vara i kroppen och känna, dansa, skratta, gråta. Det gör något med oss människor. Det rör, berör och öppnar nya  kanaler, vägar och insikter.

Jag är lika mycket värd som alla andra, mitt ja och mitt nej respekteras för vad det är – en gräns. I öppenhet möts jag av värme och respekt för den jag är oavsett om min inre femåring visar sig och beter sig barnsligt eller en rädsla för något väldigt simpelt poppar upp. Allt är ok. Jag är ok. När jag får vara i det så händer det saker.

Bild: Aromahead

Bild: Aromahead

När vi som människor blir mötta av andra med en attityd av att vi är vackra, sköra plantor som många hjälps åt att värna, vattna, älska och ta hand om – då mår vi ofta lite bättre och växer mer. Då är det också lättare att våga släppa människor nära inpå, att låta rädslorna försvinna och öppna nya möjliga vägar och tankar.

Att känna värmen från en omtänksam, njutbar, nära och varm kram är ovärderligt. Plantan levlar upp och växer snabbare. Starkare.

 

Varm kärlekskram. Såna får jag många, och med dem växer jag.

Varm kärlekskram

 

Det är en gåva att omges av människor som vill ens väl, som ser ens möjligheter och potential, som låter bli att döma eller bedöma – bara ser det som är och vågar vara i stunden. För det är jag tacksam. Nu förväntar jag mig ingenting, det får vara som det är och bli som det blir. Men jag njuter i nuet!

 

Morgon, sommar, sköna stunder

19 Jul
image

Mångas avtryck och ändå kan jag skilja ut mina

Lördag morgon, vaken och ändå inte. Vill gå upp. Tror jag. Samtidigt så skönt att ligga kvar.

Här är så ljust att det är som mitt på dagen och värmen stiger snabbt. Vattnet är varmt om jag väljer att bada. Promenad är också en möjlighet. Eller stanna och läsa i sängen.

Ljuvligt att ha friheten att välja. Och med skönt väder är det ännu lite mer magiskt.

image

Lav på en klipphäll

Rörelse är mitt naturliga tillstånd, mitt mantra som jag påminner mig om för att hålla kroppen frisk och fräsch. Ändå behövs vilan och återhämtningen också.

Livet är rikt på många sätt. Små och stora. Rika. Med värme från solen, kärlek från andra, kärlek till andra och kärlek till mig själv. Rik. På stunder att minnas, känslor att spara, samtal att värna, smaker att hurra.

Rik. Tar mig ur sängen, njuter av att dagen kan bli hur som helst, vad som helst och full av äkthet, värme och kärlek. Till allt. Till mig. Till dig.

image

Vacker och doftande

16 år och fortfarande fascinerad

31 Maj
image

Anders och jag på tågluff till Karlskrona

För ganska precis 16 år sedan sågs vi för första gången. Då hade vi redan känt varann i drygt ett år på telefon. Sen träffades vi irl på Lundakarnevalen 1998. Jag blev snurrig efter en öl och Anders blev kär. För mig dröjde det ytterligare ett halvår innan jag fattade.

Sedan dess har det varit vi, i vått och torrt som man säger. I solsken och regn, till tårar och skratt.

image

Stenskogen 2014

Jag brukar likna en kärleksrelation vid en livslång samarbetsövning. Det tar liksom aldrig slut på lärdomar, insikter, övningstillfällen och utmaningar. Och det är väl det som gör att det fortsätter vara fascinerande och lockande. Vem vill hänga kvar där man redan vet, kan, förstår allt om varandra. Där det inte finns några överraskningar kvar eller där allt är förutsägbart?

image

Stenskogen

Att plötsligt höra en historia som dyker upp ur Anders förflutna, att dela små hemligheter som ingen annan vet, att upptäcka nya sidor hos en själv och våga berätta dem för honom – det är magiskt.

Sen är jag den första att säga att nära relationer långt ifrån alltid är magiska och fantastiska – det kommer alltid ups and downs. När det händer mycket på insidan kan det vara knepigt att hänga med den andre i turerna eller förstå. Sedan jag accepterat att vi inte kan eller ens ska vara ”allt” för varandra har det blivit enklare. Och sedan jag förstått att det är ok att inte vara på topp alltid har det underlättat avsevärt. Grunden finns alltid där.

image

Rhododendron från trädgården

Vi kan stå tillsammans och glatt konstatera att sedan vi vågat dela våra innersta tankar, blottat våra rädslor, gråtit av glädje och sorg tillsammans så är det magiskt. Att växa som person och dela det med någon innebär också att vi växer tillsammans.

Det vi har är något speciellt. Men det är inte unikt. Många kan ha fantastiska stunder ihop om de bara vågar vara sig själva, dela med sig av sitt sanna jag och veta att allt är ok. Ärlighet är ett av våra nyckelord – otroligt tufft att leva efter ibland och det gör sån stor skillnad! Vilka värderingar eller nyckelord har du i dina relationer?

Underbar morgon

24 Apr

Det var länge sedan en morgon var såhär fridfull och skön även om jag ska iväg tidigt till dagens uppdrag.

Frid, lugn, glädje och kärlek i luften och jag njuter!

På väg till tåget lyssnade jag på denna låten. Alltså, den speglar skönheten i livet väldigt väl tycker jag.

http://youtu.be/euxOI7unWXQ

Gör en bra dag. Jag är i Kristianstad och leder en konferens om visionen Skåne 2030. Intressant och spännande.

Kram! Wivan

Att säga ja till mig själv

7 Apr
Bild: Social frihet

Bild: Social frihet

Det kommer upp oftare och oftare. Att säga ja till mig själ innebär ibland att säga nej till andra. När Anders och jag nyligen fattat ett beslut som ändrar tidigare planer så kommer frågetecken upp från andra. Läs mer

Olik, lik eller jämlik

3 Apr
image

Viden blommar

Som det ser ut, på utsidan, är vi många olika människor på jorden. Samtidigt har det, ju mer jag förstår av livet, blivit allt tydligare att vi alla är mer lika än vi vanligtvis ser eller förstår. Så varför har vi så lätt att döma och bedöma?

Läs mer